Jag är medveten om att uppdateringen här är lite hackig, men så fort jag stöter på något som jag tycker mig kunna skriva något vettigt om, bra eller dåligt, så skriver jag, det lovar jag. Det skulle dock vara roligt med lite mer respons från er, ni är ändå en hel del som läser den här bloggen, och inte kan väl alla hålla med mig, eller? I vilket fall så får ni hemskt gärna lämna en kommentar, det kan handla om förslag på förbättring av bloggen, kritik på ett inlägg, något ni vill ha sagt, något ni vill att jag/vi ska skriva om... Fritt fram!
Men, för att komma till det jag egentligen tänkte skriva om nu... En sak som jag stött på ända sedan jag gick med i SSU i ettan, är en otroligt negativ attityd och uppfattning gentemot Mona Sahlin. Jag har funderat länge och väl och försökt undersöka vad det är som har orsakat att så många, faktiskt även inom partiet och inom SSU, inte gillar Mona. Är det Toblerone-affären som fastnat i folks minnen? Eller är det något annat om henne som person som de stör sig på? Eller kan det faktiskt vara så, vilket jag verkligen inte vill tro, att det är för att hon är kvinna?
Jag har själv ingenting emot Mona, men å andra sidan kan jag inte heller säga att jag direkt fattat tycke för henne.
Det känns som ett misslyckande från Socialdemokraternas sida, för en person som man vill ska leda ens parti som statsminister för Sverige, måste någonstans vara omtyckt och uppskattad som person likaväl som för politiken man bedriver. Det jag tycker mest om med Mona är nog hennes kamp mot och vilja att bekämpa främlingsfientlighet. Nog för att de flesta socialdemokrater nog försöker på sitt sätt så tycker jag ändå att Mona Sahlin sticker ut och är tydlig med vad som måste bekämpas och vad som inte är tolererat av henne och sossarna. Ett av många tecken som tydligt visar detta är ju att Folkfronten gör informationsfilmer om hur hemsk hon är, och att SD vägrar samarbeta med sossarna om Mona är partiledare (vilket såklart inte spelar någon roll då Sahlin sagt att de aldrig kommer samarbeta med SD...)
Mona skulle behöva en omprofilering, där hon visar oss att hon verkligen skulle göra ett bra jobb som Sveriges statsminister. Men svenska folket måste också komma ihåg, att misstag är misstag och man kan förvisso inte tolerera hur mycket som helst av en person som ska styra landet, men man ska inte heller vara för snabb att döma den.
/ Lisa
3 kommentarer:
Jag tror inte många har genomtänkta anledningar till att de inte gillar Mona, utan snarare använder Toblerone-affären som en ursäkt till att kunna säga att hon vore en opassande stadsminister. Jag stöttar Mona, men tycker också som du säger att det inte var det smartaste draget att välja en lite mindre omtyckt partiledare.
Carolin: Nej precis, jag menar hon är ju inte mer än människa och ingen är ju perfekt.
Det har berättas för mig att när hon var minister i Regeringen Persson införde hon strejkförbud, vilket gjorde många arga.
Och det är många inom facket och paritet som inte har glömt detta faktum...
Skicka en kommentar